Tillväxtmarknader — ETF:er och fonder

Tillväxtmarknadsfonder äger bolag i länder vars ekonomier växer snabbare än de utvecklade, men vars marknader är mindre, mer svängiga och sämre reglerade. I praktiken är kategorin mer koncentrerad än namnet antyder: Kina, Taiwan, Indien och Sydkorea utgör tillsammans huvuddelen av ett typiskt index.

Det innebär att du köper två saker på en gång. Dels ett tillväxtresonemang: yngre befolkningar, växande medelklass. Dels ett tungt inslag av halvledarindustri, eftersom Taiwan och Sydkorea tillsammans väger mycket i indexet. En nedgång i chipcykeln syns därför i en bred tillväxtmarknadsfond även om själva tillväxtresonemanget är intakt.

Lägg till politisk risk, valutarisk och lägre krav på bolagsstyrning än i Norden, och du har en kategori som svänger mer. Det är ett argument för att låta den vara en del av portföljen snarare än hela, och för att inte sälja vid första rejäla nedgång — vilket är ett av de vanligaste misstagen.

Av de 59 ETF:erna här kostar den billigaste 0,09 % per år och den dyraste 0,95 % — 11 gånger så mycket för exponering mot samma marknad. 10 förvaltare står bakom dem, flest från iShares. 26 är ackumulerande och 13 utdelande.

Avgiften är det enda du vet säkert i förväg: avkastningen vet du inte, kostnaden dras varje år oavsett hur det går. På samma exponering är den billigaste varianten därför normalt den rimligaste utgångspunkten.

Två saker avgör utöver avgiften. Utdelningspolicyn: en ackumulerande fond återinvesterar automatiskt, en utdelande betalar ut. I ett ISK spelar det mindre roll skattemässigt, men det ändrar vad du behöver göra själv. Fondens storlek: mycket små fonder läggs ned eller slås ihop oftare, vilket tvingar fram en försäljning du inte valde.

Instrument noterade på Xetra kan normalt hållas i ISK. Reglerna skiljer sig mellan mäklare — kontrollera hos din.