Räntor — ETF:er och fonder

Räntefonder lånar ut pengar i stället för att äga bolag. De köper obligationer utgivna av stater, kommuner eller företag, och får ränta tillbaka. I ett sparande är de till för att dämpa svängningarna från aktiedelen — inte för att driva avkastningen.

Det överraskar många att en räntefond kan falla. Två saker får den att göra det. Den första är räntebindningstiden: när marknadsräntan stiger faller värdet på redan utgivna obligationer, och ju längre löptid fonden har desto mer. Det var det som hände 2022, när långa räntefonder föll tvåsiffrigt samtidigt som aktier föll. Den andra är kreditrisken: om låntagaren får problem sjunker obligationen i värde. Statsobligationer från stabila länder har låg kreditrisk, företagsobligationer med hög ränta har hög.

Därför säger namnet på en räntefond mindre än dess löptid och kreditkvalitet. En kort statsobligationsfond och en högräntefond är båda räntefonder, men de beter sig inte alls lika.

Av de 190 ETF:erna här kostar den billigaste 0,05 % per år och den dyraste 0,55 % — 11 gånger så mycket för exponering mot samma marknad. 14 förvaltare står bakom dem, flest från iShares. 61 är ackumulerande och 93 utdelande.

Avgiften är det enda du vet säkert i förväg: avkastningen vet du inte, kostnaden dras varje år oavsett hur det går. På samma exponering är den billigaste varianten därför normalt den rimligaste utgångspunkten.

Två saker avgör utöver avgiften. Utdelningspolicyn: en ackumulerande fond återinvesterar automatiskt, en utdelande betalar ut. I ett ISK spelar det mindre roll skattemässigt, men det ändrar vad du behöver göra själv. Fondens storlek: mycket små fonder läggs ned eller slås ihop oftare, vilket tvingar fram en försäljning du inte valde.

Instrument noterade på Xetra kan normalt hållas i ISK. Reglerna skiljer sig mellan mäklare — kontrollera hos din.